Anywere But Here ...

efter några år så kommer jag tillbaka på denne blog . Dels för att jag aldrig har tid till att umgås med folk nowadays och så vill jag att ANNA ska veta att jag fortfarande lever ibland :D


Jag har många tankar om allt men när man precis bestämmer sej för att skriva nånting så försvinner allt ur ens hjärna ... aight ?

Jag kan börja med att klaga på att det här jävla mellanslaget på skolans datorer inte är av högsta kvalitét .
Men livet forstätter även om mellanslaget inte funkar till fullo .

Ibland känns det som att livet är så längt bort . Jag är konstant uttråkad på en nivå som inte ens går att förklara . Allt har ju som sagt ett visst nöje men det tynar bort snabbare och snabbare ju äldre jag blir .
Öl smakar tomt som aska och och fyllan är så uttjatad likaså krogen . Samma människor , samma fylla , samma öl . Nästa krog ; samma människor , samma fylla , samma öl ... But the earth keeps turning .
Jobbet tar mycket på krafterna och jag är utmattad när jag kommer hem kl. 10 på kvällen varje tisdag , onsdag , torsdag . Ska till och med dit idag !

Önskade jag hade till till att läsa böcker ... Och att vara själv oftare . Men när jag väl är själv kan jag inte komma på saker att göra . Jag tycker faktiskt om att vara själv . Väldigt mycket . Det är lungt , jag behöver inte prata eller ha kläder på mej .
Fast ibland pratar jag med mej själv när jag är ensam . Eller med katten .


I helgen var jag med Anna <3
Det var en mycket givade stund vi hade men också så påminnde den om hur mycket jag faktiskt saknar henne . Mitt lilla ljus i vinternatten <3
När vi var på marieberg inne på gamestop köpte jag en Xbox-kontroll till Putte och han trodde det hänt nått -.-'
Jag ville vara en snäll flickvän och han blir misstänksam ...

Det finns även många saker jag vill köpa . Tex dom där jävla solbrillorna från Jimmie Choo ! Det hetaste jag sett nånsin . Ville nästan släppa en tår när jag såg detta mästerverk !


Men nu till the punchline ... Jag har aldrig någonsin önskat så mycket att jag var hemma än nu -.-'
Vandrat omkring i skolans korridorer som en zombie utan mål för dagen och för att sedan sitta och ringa en massa främlingar och be dom köpa viasat av mej ... Otaggad , jatack ?
Nu även med en gnutta ångest .
Hem ... Bland mina kläder och min dator och katten . Där det är tyst och det finns inga krav . Visste ni att jag i stort sätt kan ställa mej på gården och skrika så högt mina lungor låter mej utan att nån hör ? Jag börjar känna nu att stunden att flytta hemifrån snart är nära och nu har jag aldrig velat vara hemma så mycket som nu .


Wellwell ^^ det här var ganska allt !
/ På återseende

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0